Vanliga sömnproblem

Mardrömmar och nattskräck – vad är skillnaden?

mardrömmar och nattskräck

Du vaknar med hjärtat bultande, kanske svettig, med en obehaglig känsla eller en tydlig minnesbild av något läskigt. Eller så är det någon i familjen som plötsligt sätter sig upp i sängen, skriker och verkar helt uppskrämd – utan att gå att nå fram till. Både mardrömmar och nattskräck kan kännas dramatiska, men det rör sig om två helt olika saker som händer i olika delar av sömnen. Här går vi igenom vad som skiljer dem åt, varför de uppstår och vad du kan göra åt dem.

Mardrömmar och nattskräck – kort om skillnaden

Den enklaste förklaringen är att mardrömmar är otäcka drömmar du minns, medan nattskräck är en kraftig skräckreaktion du oftast inte minns alls efteråt. De skiljer sig också åt i när på natten de brukar inträffa och hur den som drabbas beter sig.

  • Mardrömmar uppstår under REM-sömnen, den drömtäta sömnfasen, och inträffar oftast under nattens andra halva. Du vaknar upp klarvaken och kommer ofta ihåg drömmen i detalj.
  • Nattskräck uppstår istället under den djupa NREM-sömnen, vanligtvis under de första två till tre timmarna av natten. Personen kan skrika, sätta sig upp eller se skräckslagen ut, men är svår att väcka eller nå fram till – och minns oftast ingenting på morgonen.

Vill du förstå mer om var i sömnen dessa episoder hör hemma kan du läsa vår genomgång av sömnens olika faser, som förklarar skillnaden mellan REM-sömn och djupsömn mer i detalj.

Vad är en mardröm?

En mardröm är en obehaglig eller skrämmande dröm som gör att du vaknar mitt i natten, ofta med en stark känsla av rädsla, ångest eller olust som dröjer sig kvar en stund efteråt. Eftersom mardrömmar hör till REM-sömnen, som blir längre och mer intensiv ju längre natten går, är det vanligast att de kommer under sömnens senare timmar.

Innehållet i en mardröm kan handla om allt från vardagliga bekymmer, som att komma för sent eller misslyckas med något, till mer overkliga scenarier med hot eller fara. Gemensamt är att du oftast minns handlingen tydligt när du vaknar, och att det kan ta tid att varva ner och somna om.

Varför får man mardrömmar?

De flesta vuxna drömmer mardrömmar ibland, men vissa perioder i livet gör dem vanligare. Bland de vanligaste orsakerna finns:

  • Stress och oro – en pressad vardag eller mycket att bära på gör att hjärnan bearbetar mer obehag under natten, vilket kan visa sig som otäcka drömmar.
  • Trauma – återkommande mardrömmar är vanligt efter svåra eller skrämmande upplevelser, och kan vara ett tecken på posttraumatisk stress.
  • Oregelbundna sömnvanor – att sova för lite eller ha en rörig dygnsrytm kan öka mängden och intensiteten av REM-sömn, vilket i sin tur ger fler drömmar.
  • Vissa läkemedel – bland annat en del antidepressiva läkemedel kan påverka drömmarnas innehåll och göra dem mer intensiva.
  • Alkohol nära sänggåendet – alkohol stör sömnmönstret och kan ge en rekyleffekt med mer och intensivare REM-sömn senare på natten.

Mardrömmar är dessutom något vanligare hos kvinnor än hos män, och de flesta upplever någon enstaka mardröm per månad utan att det behöver betyda att något är fel.

Vad är nattskräck?

Nattskräck, som på medicinskt språk kallas pavor nocturnus, är en plötslig episod av intensiv skräck som bryter ut ur djupsömnen. Den som drabbas kan sätta sig upp, skrika, se vidöppna men ”tomma” ögon och verka helt panikslagen – trots att hen egentligen fortfarande sover. Episoden varar oftast bara någon minut, ibland upp till en kvart, och personen somnar sedan om utan att minnas något av det som hänt.

Nattskräck är vanligast hos små barn, där det förekommer hos några procent, men blir betydligt ovanligare i tonåren och vuxen ålder. Hos vuxna som får nattskräck brukar besvären ofta ha debuterat redan i 20–30-årsåldern, och kan i vissa fall hänga ihop med stress, posttraumatisk stress eller andra psykiska påfrestningar.

Varför får man nattskräck?

Den exakta orsaken till nattskräck är inte helt klarlagd, men flera faktorer verkar öka risken:

  • Sömnbrist – för lite sömn gör att kroppen kompenserar med mer djupsömn, vilket i sin tur kan trigga episoder av nattskräck.
  • Ärftlighet – nattskräck är betydligt vanligare hos den som har en förälder eller ett syskon med samma besvär, eller med sömngång.
  • Stress och oregelbunden sömnhygien – en pressad livssituation eller rörig sömnrytm kan göra djupsömnen mer instabil.
  • Feber – hos barn är feber en vanlig utlösande faktor.
  • Vissa mediciner och alkohol – substanser som påverkar det centrala nervsystemet kan öka risken för episoder.

Enligt Internetmedicin är nattskräck ett i grunden godartat tillstånd som växer bort av sig själv hos de allra flesta barn, men som i mer sällsynta fall kan fortsätta upp i vuxen ålder, ofta i samband med annan psykisk belastning.

Mardrömmar och nattskräck hos barn

Både mardrömmar och nattskräck är vanligare hos barn än hos vuxna, men de kräver olika bemötande. Ett barn som vaknar av en mardröm blir oftast klarvaket, känner igen dig och går lätt att trösta. Ett barn med nattskräck är däremot svårt att nå fram till mitt i episoden, kan verka förvirrat eller till och med putta bort försök till tröst – och det bästa du kan göra är ofta att finnas nära, se till att barnet inte skadar sig, och vänta lugnt tills episoden går över av sig själv.

Att väcka ett barn mitt i en nattskräck brukar inte hjälpa och kan göra barnet ännu mer förvirrat. Vid mardrömmar är det däremot ofta skönt för barnet att bli tröstat och prata igenom det som hänt i drömmen, gärna med enkla, lugnande ord.

Kan man förebygga mardrömmar och nattskräck?

Eftersom båda tillstånden ofta hänger ihop med stress och oregelbunden sömn, liknar mycket av det förebyggande arbetet varandra:

  • Håll regelbundna tider för läggdags och uppstigning, även på helger.
  • Se till att få tillräckligt med sömn – underskott av sömn ökar mängden djupsömn och kan trigga nattskräck, samtidigt som det ger mer intensiv REM-sömn och fler mardrömmar.
  • Bygg in en lugn stund innan sänggåendet utan skärmar, stress eller svåra samtal.
  • Undvik alkohol och tunga måltider sent på kvällen.
  • Hitta sätt att varva ner från dagens stress, till exempel genom andningsövningar eller att skriva ner oroliga tankar innan du lägger dig.

Fler konkreta rutiner som kan göra sömnen lugnare och mer sammanhängande hittar du i vår artikel om en bättre kvällsrutin. Ett tyngdtäcke upplevs av vissa som lugnande och kan göra det lättare att somna om efter en orolig episod — se vår genomgång av bästa tyngdtäckena.

När ska man söka vård?

Enstaka mardrömmar eller nattskräck är sällan farligt och kräver ingen behandling. Det kan dock vara läge att söka vård om:

  • Mardrömmarna eller nattskräcken kommer flera gånger i veckan under en längre period
  • Episoderna stör sömnen så pass mycket att du eller ditt barn är kraftigt trött på dagarna
  • Det finns risk för att personen skadar sig själv under en episod, till exempel genom att gå eller springa i sömnen
  • Besvären startar plötsligt i vuxen ålder utan tydlig förklaring
  • Mardrömmarna hänger ihop med en svår händelse eller ett trauma som inte bearbetats

En läkare kan hjälpa till att utesluta andra bakomliggande orsaker, som sömnapné eller andra sömnstörningar, och vid behov remittera vidare till exempelvis en sömnmottagning eller samtalsstöd.

Vanliga frågor om mardrömmar och nattskräck

Är nattskräck farligt?

Nej, nattskräck är i grunden ett godartat tillstånd. Risken ligger snarare i att personen kan skada sig om hen rör sig kraftigt eller går upp under episoden, inte i själva tillståndet.

Minns man nattskräck efteråt?

Nej, de allra flesta minns ingenting från en episod av nattskräck. Det skiljer sig tydligt från mardrömmar, där man oftast minns drömmen i detalj efter att man vaknat.

Kan vuxna få nattskräck?

Ja, även om nattskräck är mycket vanligare hos barn kan det förekomma hos vuxna, ofta i samband med stress, sömnbrist eller psykisk påfrestning.

Varför får jag mardrömmar varje natt?

Återkommande mardrömmar kan bero på stress, oro, trauma eller vissa mediciner. Om de kommer ofta och stör sömnen eller vardagen under en längre tid är det värt att prata med en läkare.

Ska man väcka någon som har nattskräck?

Nej, det är sällan till hjälp och kan göra personen mer förvirrad. Bättre är att se till att personen är säker och vänta lugnt tills episoden går över av sig själv, vilket oftast tar någon minut.

Kan barn med nattskräck komma ihåg det på morgonen?

Nej, i regel minns barn ingenting av en nattskräck-episod dagen efter, till skillnad från mardrömmar som ofta går att prata om redan på morgonen.