Nattskräck hos barn – orsaker och vad du kan göra

Nattskräck hos barnen kan vara obehagligt att se som förälder. Barnet kan plötsligt börja skrika, gråta eller verka skräckslaget, trots att han eller hon fortfarande sover. Ofta är det svårt att få kontakt med barnet i stunden, vilket kan göra situationen ännu mer förvirrande. Men vad beror nattskräck egentligen på, och finns det något du som förälder kan göra för att minska risken? Detta svarar vi på idag.

Vad är nattskräck?

Nattskräck, som på medicinskt språk kallas ”pavor nocturnus”, är ett slags ofullständigt uppvaknande ur djupsömnen. Hjärnan befinner sig mitt emellan sömn och vakenhet – delar av den är aktiva nog för att barnet ska kunna skrika, sätta sig upp eller till och med gå omkring, medan andra delar fortfarande sover. Det är därför barnet varken går att trösta eller väcka på vanligt sätt mitt i en episod.

Nattskräck brukar inträffa under den första tredjedelen av natten, oftast inom de första två till tre timmarna efter insomning, eftersom det är då djupsömnen är som mest omfattande. En episod varar sällan längre än några minuter, och barnet somnar sedan om utan minne av det som hänt.

Vad är skillnaden mellan nattskräck och mardrömmar?

Mardrömmar uppstår i REM-sömnen, oftast senare på natten, och barnet vaknar då klarvaket och minns ofta drömmen i detalj. Nattskräck sker istället i djupsömnen tidigt på natten, och barnet är svårt att nå fram till samt minns i regel ingenting dagen efter. Du hittar en djupare genomgång av de här skillnaderna i artikeln om mardrömmar och nattskräck.

Hur vanligt är nattskräck hos barn?

Nattskräck förekommer hos ungefär en till sex procent av alla barn under någon period i uppväxten, och är vanligast i åldrarna tre till tolv år. Många barn har bara enstaka episoder, medan andra kan få dem återkommande under några veckor eller månader innan de klingar av på egen hand. De allra flesta växer ifrån besvären redan under förskole- eller lågstadieåldern, även om det i sällsynta fall kan hänga kvar upp i tonåren.

Varför får barn nattskräck?

Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men forskningen pekar ut flera faktorer som ofta samverkar:

• Övertrötthet och sömnbrist – för lite sömn gör att kroppen kompenserar med mer djupsömn påföljande natt, vilket ökar risken för en episod.
• Ärftlighet – nattskräck är vanligare hos barn som har en förälder eller ett syskon med samma besvär, eller med sömngång.
• Feber och sjukdom – en förkylning eller feber kan störa sömnmönstret och trigga nattskräck hos barn som annars sällan drabbas.
• Full blåsa – behovet av att kissa mitt i natten kan ibland utlösa en episod.
• Stress eller ovana miljöer – en händelserik dag, ett nytt sovrum eller oro inför något kan göra djupsömnen mer instabil.
• Oregelbundna sovtider – rörig dygnsrytm eller sen läggning gör att djupsömnen blir djupare och mer omfattande, vilket kan spela in.

Just kombinationen av övertrötthet och oregelbundna rutiner brukar lyftas fram som den vanligaste utlösande faktorn, och är också det som är enklast att faktiskt göra något åt.

Vad kännetecknar en episod med nattskräck?

De flesta episoder ser ganska lika ut, även om intensiteten kan variera mycket från barn till barn:

• Barnet sätter sig plötsligt upp, skriker eller gråter intensivt
• Ögonen kan vara vidöppna men blicken ser tom eller frånvarande ut
• Pulsen och andningen går snabbt, och barnet kan svettas
• Barnet reagerar inte som vanligt på tilltal eller beröring, och kan verka förvirrat om man försöker väcka det
• Episoden klingar av lika plötsligt som den kom, och barnet somnar om utan att vakna helt

Nästa morgon minns barnet oftast ingenting av natten, medan resten av familjen kan gå omkring rejält skakade av upplevelsen.

Nattskräck barn vad göra – råd i stunden

Det vanligaste och mest effektiva rådet är att låta episoden gå över av sig själv. Försök inte väcka barnet – det brukar varken gå särskilt bra och kan istället göra barnet mer förvirrat eller rädd. Det som faktiskt hjälper är att:

• Hålla sig lugn, även om det som händer ser skrämmande ut
• Se till att barnet inte skadar sig, till exempel genom att flytta bort saker barnet kan slå i eller snubbla över
• Tala med låg, mjuk röst utan att kräva svar eller kontakt
• Stanna kvar i närheten tills episoden är över och barnet somnat om
• Undvika att prata om händelsen med barnet dagen efter på ett sätt som skapar oro, eftersom barnet ändå inte minns den

Fysisk fasthållning bör undvikas om det inte är nödvändigt för säkerheten, eftersom det kan förlänga episoden eller göra barnet mer motsträvigt.

Kan man förebygga nattskräck?

Eftersom övertrötthet är en av de vanligaste utlösande faktorerna brukar följande göra störst skillnad över tid:

• Håll fasta och tillräckligt tidiga sovtider, även på helger, så att barnet aldrig blir kroniskt övertrött.
• Bygg in en lugn, förutsägbar kvällsrutin utan skärmar eller uppvarvande lekar den sista timmen före läggdags.
• Se till att barnet kissar innan läggdags för att minska risken för en full blåsa mitt i natten.
• Undvik för mycket stimulans sent på dagen, till exempel häftig lek eller skärmtid nära sänggåendet.
• Prova schemalagd väckning vid återkommande episoder – väck barnet försiktigt cirka 15–30 minuter innan nattskräcken brukar inträffa och håll det lätt vaket i några minuter, för att bryta mönstret i sömncykeln.

Många familjer märker att bara några extra minuter tidigare läggning under en vecka kan minska antalet episoder märkbart. Fler konkreta rutiner som gör kvällarna lugnare, för både barn och vuxna, finns i artikeln om en bättre kvällsrutin.

För barn som har svårt att varva ner eller som ofta vaknar oroliga mitt i natten kan tyngden från ett täcke kännas tryggt och lugnande. Vår genomgång av bästa tyngdtäckena går igenom vad som är värt att tänka på vid köp för barn.

När ska man söka vård för nattskräck hos barn?

Enstaka episoder av nattskräck kräver i regel ingen behandling alls. Det kan däremot vara läge att kontakta BVC, skolsköterskan eller en läkare om:

• Episoderna kommer flera gånger i veckan under en längre period
• Barnet rör sig kraftigt, går i sömnen eller riskerar att skada sig under episoderna
• Nattskräcken fortsätter eller till och med tilltar efter att barnet kommit upp i tonåren
• Barnet är väldigt trött, okoncentrerat eller har svårt att fungera i vardagen på grund av den störda sömnen
• Du som förälder känner stark oro eller är osäker på om det verkligen rör sig om nattskräck

1177 går igenom när sömnbesvär hos barn bör utredas vidare och vilken hjälp som finns att få via vårdcentral eller barnhälsovård.

Vanliga frågor om nattskräck hos barn

Vad är nattskräck hos barn?

Nattskräck är ett ofullständigt uppvaknande ur djupsömnen där barnet kan skrika, sätta sig upp och se skräckslaget ut, utan att egentligen vara helt vaket. Det sker oftast under nattens första timmar och barnet minns i regel ingenting efteråt.

Varför får barn nattskräck?

Vanliga bidragande faktorer är övertrötthet, sömnbrist, feber, ärftlighet och stress. Ofta handlar det om en kombination av flera saker snarare än en enda tydlig orsak.

Ska man väcka barnet vid nattskräck?

Nej, det är sällan möjligt och kan göra barnet mer förvirrat eller uppskrämt. Bättre är att se till att barnet är säkert och vänta lugnt tills episoden går över, vilket oftast tar bara någon minut.

Vid vilken ålder är nattskräck vanligast?

Nattskräck är vanligast hos barn mellan tre och tolv år, med en topp kring förskoleåldern. De flesta barn växer ifrån besvären innan tonåren.

Är nattskräck samma sak som mardrömmar?

Nej. Mardrömmar sker i REM-sömnen senare på natten och barnet minns drömmen efteråt, medan nattskräck sker i djupsömnen tidigare på natten och minns sällan något alls.

Kan nattskräck vara tecken på något allvarligt?

I de allra flesta fall är nattskräck helt godartat och växer bort av sig själv. Blir episoderna väldigt frekventa, våldsamma eller fortsätter långt upp i tonåren kan det vara värt att prata med BVC eller en läkare för att utesluta andra orsaker.