Sömnapné – symtom, orsaker och behandling

Sömnapné innebär att andningen stannar upp gång på gång under natten, ofta utan att den som drabbas vet om det själv. Det är ett vanligare problem än många tror, och kan i längden påverka både energinivå, humör och hälsa. Här går vi igenom vad sömnapné är, vilka symtom och orsaker som finns, och vilka behandlingar som faktiskt hjälper.

Vad är sömnapné?

Sömnapné betyder upprepade andningsuppehåll under sömnen. Den vanligaste formen kallas obstruktiv sömnapné, vilket innebär att luftvägarna i halsen blir trånga eller helt blockerade när musklerna slappnar av under sömnen. Tungan och den mjuka vävnaden i svalget faller bakåt och stänger till luftvägen helt eller delvis, vilket gör att andningen pausas i några sekunder upp till en minut innan kroppen reagerar och du andas till igen, ofta med en frustning, ett snörvlande ljud eller en kraftig snarkning.

Det finns även en mer ovanlig variant som kallas central sömnapné, där problemet istället ligger i hjärnans signaler till andningsmusklerna snarare än i själva luftvägen. Den här artikeln fokuserar på obstruktiv sömnapné, eftersom det är den klart vanligaste formen.

Vanliga symtom på sömnapné

Många som har sömnapné märker inte sina egna andningsuppehåll, eftersom de sker under sömnen. Det är ofta en partner som först uppmärksammar kraftig snarkning eller pauser i andningen. Andra vanliga tecken är:

• Kraftig, ofta ojämn snarkning med tysta pauser följt av frustningar
• Att vakna med torr mun eller huvudvärk på morgonen
• Trötthet och sömnighet under dagen trots tillräckligt med sömntid
• Svårt att koncentrera sig och ökad irritabilitet
• Att vakna flera gånger för att kissa under natten
• Humörsvängningar och nedstämdhet kopplat till bristande sömnkvalitet

Eftersom dagtrötthet och morgonhuvudvärk även kan bero på andra saker, är det inte alltid uppenbart att sömnapné ligger bakom besvären. Kombinationen av kraftig snarkning och ihållande dagtrötthet är dock ett tydligt tecken som bör tas på allvar.

Vad orsakar sömnapné?

Den underliggande orsaken är att muskulaturen i svalg och övre luftvägar slappnar av för mycket under sömnen, vilket gör att vävnaden faller ihop och blockerar luftflödet. Flera faktorer ökar risken för att det ska hända:

• Övervikt, som är den enskilt viktigaste riskfaktorn eftersom fettvävnad runt halsen gör luftvägarna trängre
• Ett stort halsomfång, generellt över cirka 40 centimeter för kvinnor och 43 centimeter för män
• Anatomiska faktorer som stora halsmandlar, stor tunga eller överbett
• Täppt näsa eller andra hinder i de övre luftvägarna
• Alkohol, rökning och vissa lugnande läkemedel, som ytterligare slappnar av muskulaturen
• Stigande ålder, eftersom muskler och mjukdelar i svalget naturligt blir slappare med tiden

Det går att ha sömnapné utan att vara överviktig, men risken ökar tydligt med kroppsvikten. Enligt Riksförbundet HjärtLung beror sömnapné ofta på att tungan faller bakåt och blockerar luftvägen när svalgmuskulaturen är försvagad, vilket förklarar varför faktorer som påverkar muskelspänning och vävnadsvolym i halsen spelar så stor roll.

Varför är obehandlad sömnapné riskabelt?

Varje andningsuppehåll sänker syrehalten i blodet tillfälligt, vilket sätter igång en stresshormonrespons och får blodtryck och puls att svänga upp och ner under natten. Eftersom det här upprepas många gånger per natt, ibland tiotals eller hundratals gånger vid svår sömnapné, hinner kroppen aldrig komma till verklig vila.

Obehandlad sömnapné kopplas till en högre risk för högt blodtryck, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Enligt Apné Sverige drabbar sömnapné uppskattningsvis över 600 000 personer i Sverige, men en stor del av dem är aldrig diagnostiserade eftersom symtomen lätt förväxlas med vanlig trötthet eller stress.

Hur ställs diagnosen?

Misstänker du sömnapné är första steget att söka vård, vanligtvis via vårdcentralen, som kan remittera vidare till en sömnklinik eller utredning på en lung- eller öron-näsa-halsmottagning. Diagnosen ställs oftast med en sömnregistrering, antingen i hemmet eller på en klinik, där man mäter andning, syresättning och eventuella andningsuppehåll under en natt.

Resultatet sammanfattas ofta som ett AHI-värde (apné-hypopné-index), som visar hur många andningsuppehåll och andningsförsvagningar som sker per timme i genomsnitt. Ett lågt värde tyder på lindrig sömnapné, medan ett högt värde innebär att andningen stannar upp betydligt oftare under natten. Just det här måttet används sedan för att avgöra vilken behandling som är mest lämplig.

• Lindrig sömnapné: färre andningsuppehåll per timme, ofta utan behov av CPAP
• Måttlig sömnapné: tydligt fler uppehåll, där behandling vanligtvis rekommenderas
• Svår sömnapné: många andningsuppehåll per timme, där CPAP eller annan aktiv behandling nästan alltid behövs

Behandling av sömnapné

Behandlingen anpassas efter hur allvarlig sömnapnén är och vad som orsakar den. De vanligaste alternativen är:

CPAP

CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) är den vanligaste behandlingen vid måttlig till svår sömnapné. En liten maskin pumpar in luft med ett lätt övertryck genom en mask över näsa eller mun, vilket håller luftvägen öppen hela natten och förhindrar att den faller ihop. CPAP fungerar bäst om den används varje natt, och de flesta som vänjer sig vid behandlingen upplever en tydlig förbättring av både sömnkvalitet och dagtrötthet.

Bettskena

Vid lindrigare sömnapné kan en bettskena, som förskrivs av tandläkare, hjälpa genom att föra underkäken och tungan något framåt under sömnen. Det skapar mer plats i svalget och minskar risken för att luftvägen blockeras.

Viktnedgång och livsstilsförändringar

Eftersom övervikt är en av de starkaste riskfaktorerna kan viktnedgång minska besvären betydligt, och i lindriga fall till och med lösa problemet helt. Redan en mindre viktminskning kan göra skillnad, eftersom mindre fettvävnad runt halsen ger mer utrymme för luften att passera fritt.

Att sova i sidoläge istället för på rygg är en annan åtgärd som ofta hjälper, eftersom tungan och den mjuka vävnaden i svalget lättare faller bakåt och blockerar luftvägen när man ligger på rygg. Det finns särskilda kuddar anpassade för sidosömn som gör det svårare att rulla över på ryggen under natten, vilket kan vara värt att testa vid lindrigare besvär. Att höja huvudänden något, till exempel med en ställbar säng, kan också minska antalet andningsuppehåll genom att underlätta luftflödet i halsen. Att undvika alkohol och lugnande läkemedel nära sänggåendet, samt att sluta röka, minskar också risken för att luftvägarna slappnar av för mycket under natten.

Kirurgi

I vissa fall, till exempel vid stora halsmandlar eller andra tydliga anatomiska hinder, kan kirurgi bli aktuellt. Det är dock inte förstahandsbehandling och övervägs oftast först när andra alternativ inte räcker till eller inte är lämpliga.

Skiljer sig sömnapné mellan kvinnor och män?

Sömnapné är vanligare bland män, men det är ett tydligt undervärderat problem hos kvinnor. Symtomen kan se annorlunda ut, och kvinnor rapporterar ofta mer ospecifika besvär som trötthet, sömnsvårigheter, huvudvärk eller nedstämdhet snarare än kraftig snarkning. Det gör att sömnapné lättare missas eller feldiagnostiseras som till exempel stress eller depression hos kvinnor. Efter klimakteriet ökar risken för kvinnor, troligen kopplat till hormonella förändringar som påverkar muskeltonus i luftvägarna.

Sömnapné och snarkning – samma sak?

Snarkning och sömnapné hänger ofta ihop, men är inte samma sak. Att snarka innebär att luften passerar genom ett trångt utrymme i svalget och får vävnaden att vibrera, utan att andningen nödvändigtvis stannar upp helt. Vid sömnapné går snarkningen ett steg längre, så att luftvägen periodvis blockeras helt och andningen pausas. Den som vill veta mer om vad som orsakar snarkning och hur man kan minska det kan läsa vår genomgång av snarkning och vad som ligger bakom det.

Kan sömnapné gå i familjen?

Det finns en viss ärftlig komponent i sömnapné, men det är sällan en enskild gen som avgör risken. Snarare handlar det om att anatomiska drag som kan öka risken, som käkform, halsstorlek eller hur de övre luftvägarna är formade, kan gå i arv inom familjer. Har du nära släktingar med sömnapné är det därför extra värt att vara uppmärksam på egna symtom, även om du själv inte är överviktig.

Sömnapné och tandgnissling

Vid andningsuppehåll försöker kroppen automatiskt öppna luftvägen genom att aktivera käkens muskler, vilket kan visa sig som gnissling eller pressning på natten. Har du redan fått veta att du gnisslar tänder, eller vaknar med öm käke och huvudvärk, kan det vara värt att läsa mer om tandgnissling och dess koppling till andningsuppehåll.

Sömnapné och psykiskt mående

Återkommande, fragmenterad sömn påverkar inte bara kroppen utan även humör och psykiskt mående. Många som lever med obehandlad sömnapné upplever ökad irritabilitet, nedstämdhet eller en allmän känsla av att inte räcka till under dagen, vilket i sin tur kan bidra till oro och ångest. Det är inte alltid lätt att koppla ihop psykiska besvär med ett bakomliggande andningsproblem under natten, men en lyckad behandling av sömnapnén gör ofta att både energin och sinnesstämningen förbättras tydligt inom några veckor.

När bör man söka vård?

Det är värt att söka vård om du eller din partner märker kraftig snarkning kombinerad med tydliga andningspauser, om du vaknar och känner dig okvalad eller flämtande, eller om du är ovanligt trött under dagarna trots att du sover tillräckligt många timmar. Ju tidigare sömnapné upptäcks och behandlas, desto snabbare minskar även de långsiktiga hälsoriskerna som är kopplade till tillståndet.

Vanliga frågor om sömnapné

Vad är sömnapné egentligen?

Sömnapné innebär upprepade andningsuppehåll under sömnen, oftast orsakade av att luftvägarna i halsen tillfälligt blockeras. Den vanligaste formen kallas obstruktiv sömnapné.

Vilka är de tydligaste symtomen på sömnapné?

Kraftig, ojämn snarkning med tysta pauser, dagtrötthet trots tillräcklig sömntid, morgonhuvudvärk och torr mun vid uppvaknande är några av de vanligaste tecknen.

Vad orsakar obstruktiv sömnapné?

Den vanligaste orsaken är att muskulaturen i svalget slappnar av för mycket under sömnen, vilket gör att tungan och vävnaden i halsen faller bakåt och blockerar luftvägen. Övervikt är den största riskfaktorn.

Hur behandlas sömnapné?

Den vanligaste behandlingen vid måttlig till svår sömnapné är CPAP, en mask som håller luftvägen öppen med ett lätt lufttryck. Vid lindrigare besvär kan bettskena, viktnedgång och andra livsstilsförändringar räcka.

Kan man ha sömnapné utan att snarka?

Det är ovanligt men möjligt, särskilt vid central sömnapné där problemet ligger i hjärnans andningssignaler snarare än i luftvägen. Vid den vanligaste formen, obstruktiv sömnapné, är snarkning nästan alltid ett tydligt symtom.

Är sömnapné farligt om det inte behandlas?

Obehandlad sömnapné kopplas till en ökad risk för högt blodtryck, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, eftersom de upprepade andningsuppehållen påverkar syresättning, blodtryck och puls under hela natten.

Kan barn ha sömnapné?

Ja, även om det är mindre vanligt än hos vuxna. Hos barn beror det ofta på förstorade halsmandlar eller polyper, och kan visa sig som kraftig snarkning, rastlös sömn eller koncentrationssvårigheter under dagen.

Är sömnapné ärftligt?

Det finns en viss ärftlig komponent, framför allt genom anatomiska drag som käkform och halsstorlek som kan gå i familjen. Det är sällan en enskild faktor som avgör, utan snarare en kombination av arv och livsstil.

Kan sömnapné orsaka ångest?

Indirekt, ja. Den fragmenterade sömnen som sömnapné orsakar kan bidra till nedstämdhet, irritabilitet och ökad oro över tid. Många upplever en tydlig förbättring av det psykiska måendet när sömnapnén behandlas.